Ismo Sahrman: ”Skapandet är en evighetshistoria”

2022-09-12

Ismo Sahrmans stämningsfulla akvarell- och akrylmålningar inger lugn hos betraktaren. Känslan han förmedlar är den han själv upplever i stunden.

När Ismo Sahrman sätter penseln mot duken är målningen redan uttänkt. Motiven ligger på rad och väntar på att bli målade, det svåra är bara att få tiden att räcka till.

– Jag har säkert tusen motiv i huvudet som väntar på att jag ska återge dem. Det jag brottas med mest är vilket jag ska ta först i kön. Själva processen handlar mer om att jag vill få till det med färgerna, det måste bli rätt. Blir det fel får jag ingen feeling.

Du målar självupplevt - vad är det som inspirerar dig? 

– Jag har en liten devis. Man brukar ofta prata om vad det är som driver konstnärer och vad som gör att man kan skapa. Min tanke kring det är att det är kopplat till hur man ser på världen, hur man upplever den. Det är viktigt för mig att inte låsa mig så att man alltid kan vara öppen för att skapa precis vad man vill.

Själv har Ismo ibland svårt att ta sig från en punkt till en annan då han ideligen måste stanna för att se på någonting i omgivningen. 

– Det kan vara färger, en spegelblank yta eller någonting som fångar mitt öga. Då registrerar jag det och tänker att det är vackert. Det är känslan jag har då som jag sedan vill få upp på tavlan. När du målar kan du hela tiden göra om och forma din tavla så att den till slut inte blir som du tänkt dig, utan kanske ännu bättre. Måleriet är fullständigt outtömligt, det är en evighetshistoria. Därför älskar jag målerikonsten, den är underbar i sin formbarhet. 

Mer symboliska motiv är inte ovanligt bland Ismos målningar. I "Vägval" avbildas en kvinna som står på en sten. Framför henne i vattnet bildar ytterligare stenar två vägar. Den ena, som består av större stenar, leder åt ett mörkare håll och den andra, med mindre stenar, leder åt det ljusare. 

– Varje person ser sina egna upplevelser i den tavlan. För att något ska bli bra kan man behöva jobba för det och det kan göra ont. Man kan behöva balansera på de små stenarna och ta lite i taget för att till slut må bra. 

Måleriet kan verka självklart för Ismo och redan i tidig ålder blev han rekommenderad att inrikta sig på konst men när valet närmade sig menade studie- och yrkesvägledaren att det inte fanns några jobb att få. I stället valde han en fyraårig teknisk utbildning. Ett tag var han inne på att arbeta som teknisk illustratör men avdelningen lades ner innan han hann börja.

– Det känns som att det aldrig har varit meningen. I stället har jag målat på fritiden så mycket jag har kommit åt. 

Vad fyller konsten för funktion i ditt liv?

– När jag målar blir det något annat än vad jag normalt gör i livet. Det öppnar kreativitetsnerven och jag går in i en värld där jag tappar tid och rum, det går nog att jämföra med meditation och flow. Det är ett välmående som är svårt att uppnå på annat sätt. 

Ismo tänkte aldrig tanken att måla för någon annan men det hindrar honom inte från att uppskatta när andra gillar hans tavlor. 

– Jag har märkt att andra blir glada, och framför allt lugna, av mina tavlor. Det är flera som vill ha en tavla som de kan sjunka in i hemma. Att jag kan ge andra någonting utifrån det jag själv upplever och återger har tillfört ännu en dimension. 

För ett tag sedan hade han sin första utställning som kom till av en ren slump. När han gick för att rama in en tavla att ha hemma fastnade rammakaren för hans måleri och föreslog en utställning i hans galleri. Målningarna sålde väldigt bra och efter det har det blivit ytterligare tre utställningar. 

– Det ena gav det andra och jag kände att jag kunde spinna vidare på det här. Kanske var det lite meningen ändå. Det sker slumpartat men följer någon slags tråd som det bara är för mig att följa med på. 

Se fler verk av Ismo Sahrman här!

Matilda Wirström

Hitta din originalkonst på